Hur stort är problemet?

Alkohol är det största problemet. Antalet personer i Sverige med riskabel alkoholkonsumtion och beroende är ca 1.000.000, dvs ca 20% av den vuxna befolkningen. 

• Ca 300.000 av dessa uppskattas ha ett skadligt bruk alkohol.
• Ca 250.000 personer (4 procent) är beroende och de flesta av dem finns i arbetslivet. Ca 50.000 har kontakt med kommunernas och landstingens missbruks- eller beroendevård.
• ca 134.000 personer (2 procent) har ett problemspelande.
• Ca 77.000 använder narkotika regelbundet, de flesta finns i arbetslivet. Ca 30.000 är narkotikaberoende.

Källa: Swelogs 2018, CAN 2019 och Socialstyrelsen

Varannan misstänker att kollega har alkoholproblem

Sammanlagt 3 000 yrkesverksamma personer, 1 000 chefer och 2 000 medarbetare, från 18 olika branscher deltog i Systembolagets undersökning om alkohol i arbetslivet. Av svaren framgår att över hälften av de tillfrågade någon gång misstänkt att en person på arbetsplatsen har alkoholproblem.

• 44 procent av cheferna uppger att det har förekommit att de misstänkt att en medarbetare under deras personalansvar haft alkoholproblem. 
• 22 procent uppger att det har hänt att en kollega eller chef har luktat alkohol på arbetstid
• 14 procent svarar att en kollega eller chef uppträtt misstänkt berusad på arbetstid.

Resultaten från denna undersökning presenteras bland annat  i Systembolagets "Alkoholrapporten 2019" med temat Alkohol och Arbetsliv.
Alna tog i samband med rapporten, fram ett metodmaterial för chefer och HR. Du kan ladda hem rapport och metodmaterial här.

Källa: Systembolaget, Kantar/Sifo 2019. Läs hela undersökningen här.

Tydliga samband

Det är vanligt att riskabla alkoholvanor, narkotikaanvändning, tobaksbruk och riskabla spelvanor beskrivs som av varandra oberoende problem. Och det är naturligtvis så att det finns människor som enbart drabbas av ett problem och inte andra. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar dock att det finns många samband mellan problemområdena.

Till exempel har personer med riskabla alkoholvanor en betydligt högre risk att ha använt cannabis de senaste tolv månaderna (OR 7.2), en högre risk att ha riskabla spelvanor (OR 1.6), och högre risk att vara daglig rökare eller snusare (OR 2.7) jämfört med personer som inte har riskabla alkoholvanor. Vi ser liknande samband för personer som använder tobak dagligen och för personer med riskabla spelvanor. Sambanden är också tydliga för personer som använt cannabis de senaste tolv månaderna.

Spel

Internetspelandet ökar. Det är färre som spelar om pengar men omsättningen har ökat. Nya spelformer, främst på Internet, ändrar spelmönstren
Andelen med problemspelande är oförändrad men antalet personer med allvarliga spelproblem ökar, vilket indikerar att färre personer spelar för alltmer pengar.

• Ca 58 procent av Sveriges befolkning har spelat om pengar det senaste året.
• Ca 134.000 personer (2 procent) har ett problemspelande.
• Av dem är ca 31.000 beroende (hasardspelsyndrom)
• Ca 286.000 personer har en förhöjd risk baserat på spelbeteende.
• Ca 171 000 personer lever med någon som har ett problemspelande varav 82 000 barn.
• Den spelform som skapar flest problemspelare eller som flest problemspelare dras till är kasinospel.
• Riskabla alkoholvanor ökar risken för att blir problemspelare samtidigt som problemspelare har en ökad risk för att utveckla riskabla alkoholvanor. 

Källa: Swelogs 2018

Läkemedel

Skadligt bruk och beroende av läkemedel är det problem som är störst efter alkohol. Ca 65.000 personer behandlas för läkemedelsberoende. Hur många fler som finns i arbetslivet vet vi inte.

En person som utvecklat ett beroende av lugnande medel/sömnmedel eller smärtstillande kan få ökad oro och ångest. Sömnmedel som till en början fungerat bra kan leda till sämre sömn vid långvarigt bruk. Smärtlindrande preparat fungerar inte lika bra efter en tid och kanske t o m gör att smärtan ökar.

Toleransutveckling innebär att man tål läkemedlet allt bättre eller att läkemedlet har sämre effekt. En person som utvecklat tolerans kan på eget initiativ börja höja doserna för att slippa obehag och fungera någorlunda som vanligt.

Källa: Socialstyrelsen/Kunskapsguiden.se 2019

Narkotika

Narkotikamissbruket i Sverige har ökat enligt CAN 2019. I synnerhet rör uppgången cannabis och narkotikaklassade läkemedel. Konsumtion av narkotika är vanligast i åldersgruppen 16-29 men den största ökningen under 2000-talet har skett bland 30-44 åringar.

• 8,6 procent av befolkningen har under det senaste året använt narkotikaklassade preparat. Det motsvarar 675.000 personer.
• 3,6 procent av befolkningen har använt cannabis det senaste året.

Källa: CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2019

Illegala droger

All icke-medicinsk hantering av narkotika är kriminell. Det betyder att särskild uppmärksamhet måste riktas mot narkotikaanvändning. Det medför ofta att de som blir narkotikaberoende har en mer komplicerad problembild. Många döljer problemet längre och hamnar på så sätt i ett djupare beroende. Samtidigt utvecklas lätt en svårare social problematik och för många är kriminella handlingar vid sidan av narkotikakriminaliteten en verklighet. Kopplingen till kriminalitet och behovet av pengar för att komma över preparaten inverkar givetvis på arbetsplatsen. Det är en stor risk för arbetsplatsen.
 

Doping - anabola androgena steroider (AAS)

Förr var användning av dopningspreparat mera tydligt kopplat till idrottsutövande, men sedan några decennier tillbaka har användning även i andra aktiviteter, som exempelvis träning på gym och kroppsbyggnad, blivit vanligare

Av män 17-84 år har 0,6 % gjort detta någon gång och 0,1 % under de senaste 12 månaderna. Främst handlar det om yngre och medelålders män.

Källa: CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2019

Vad kostar problemen i arbetslivet?

Beräkningar baserade på uppskattningar enl ”The Standford Model” (US General accounting Office 1970).

Enligt SoRAD (2004) dricker ca 19 procent av befolkningen på gul nivå, dvs risknivå, ca 12 procent dricker på röd nivå, dvs högrisknivå. Om man försiktigtvis antar att de som dricker på gult har en nedsatt produktivitet och frånvaro på ca 5 procent och de som dricker på röd nivå har en nedsättning med 25 procent ger det följande effekt:

Kostnaderna för nedsatt produktivitet på en genomsnittlig arbetsplats bland de som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion blir då (0,19 * 0,05 * lönesumman) + (0,12 * 0,25 * lönesumman) = 3,9 procent av lönesumman. Till det kommer sedan produktionsbortfall som beror på oro i arbetsgruppen, stödsamtal, otrivsel, olyckor och kvalitetsförsämringar.

"Dagen-efter"-effekter

Dagen-efter-effekter skapar merkostnader i arbetslivet relaterat till förlorad arbetsförtjänst, minskad produktivitet samt andra brister i arbetsutförandet. Det finns studier som skattar en kostnad på ca 15.000 kr per anställd och år.

Källa: ”Riskbruk i arbetslivet” av Ulric Hermansson, utgiven av CAN & SAD

Dricker man mer inom vissa yrkesgrupper?

Hur många i arbetslivet riskkonsumerar alkohol?
Tjugotre procent bland förvärvsarbetande män och 17 procent bland förvärvsarbetande kvinnor i Stockholms län har en riskkonsumtion av alkohol. Riskkonsumtion definieras utifrån en kombination av hur ofta och hur mycket en person brukar dricka. Riskkonsumtion av alkohol förekommer i dubbelt så hög utsträckning bland dem som är födda i Sverige som bland dem som är födda utanför.

Yrken/branscher med högst risk vad gäller högkonsumtion av alkohol

• Restaurangbranschen sticker ut med högst risk för riskkonsumtion av alkohol bland hovmästare, servitörer och bartendrar både för kvinnor och män.
• Näst högst risk för kvinnor som är kockar och kallskänkor och för män är det i reklambranschen bland marknadsförare och informatörer, m fl.
• På tredje plats för kvinnor kommer IT-chefer och bland män är det byggbranschen; takmontörer, golvläggare och VVS-montörer, m fl.

Läs hela rapporten här.

Källa: Centrum för arbets- och miljömedicin, region Stockholm