Spelproblem och spelberoende

Spel om pengar kan leda till problem och få negativa konsekvenser för en person. Det kan vara fysisk och psykisk ohälsa, sociala problem eller problem med ekonomin.

Beroende av spel har många likheter med annat skadligt bruk och beroende av exempelvis alkohol och narkotika. Vid spelande reagerar hjärnans belöningssystem på liknande sätt som när man dricker alkohol.

Även dataspel och användandet av sociala medier via våra smarta telefoner och datorer kan leda till problematik på arbetsplatsen. Både möjligheten att spela och använda sociala medier under arbetstid bör regleras i IT-policyn. Konsekvenser av ett skadligt bruk när det gäller ovanstående beteenden bör regleras i en företagets policy mot skadligt bruk.

Läs mer om spelproblematik på Folkhälsomyndigheten

Fakta (Swelogs 2018)

• Andelen som spelat senaste året var 58 procent, oförändrat från 2015
• 236 000 personer (2,9 procent) hade viss risk för spelproblem
• 56 000 personer (0,7 procent) hade förhöjd risk för spelproblem
• 45 000 personer (0,6 procent) hade spelproblem
• Viss risk och förhöjd risk hade minskat, medan spelproblemen ökat.

Hur vanligt är spelproblem?

Andelen i befolkningen som spelar om pengar har minskat de senaste åren. Samtidigt omsätts mer pengar på spelmarknaden. Drygt fyra procent av befolkningen 16–87 år har någon form av spelproblem. (Swelogs 2018)

Utvecklingen 2008–2015 (Swelogs)

• Färre spelar om pengar men omsättningen ökar.
• Internetspelandet ökar.
• Nya spelformer, främst på internet, ändrar spelmönstren.
• Spelproblemen minskar bland minderåriga och unga män men ökar bland män i åldrarna 25–44 och kvinnor mellan 45 och 64 år.
• Andelen med problemspelande är oförändrad men antalet personer med allvarliga spelproblem ökar.

Konsekvenser av spelproblem

Den som har spelproblem kan få svårt att begränsa sina utgifter för spel om pengar. Dessutom kan det vara svårt att begränsa tiden som ägnas åt spel. Spelproblemen kan också leda till relationsproblem, ekonomiska problem, sämre prestation på arbetet och i skolan och till psykisk ohälsa.

Anhöriga och närstående påverkas av spelproblem

De negativa konsekvenserna av att ha spelproblem drabbar inte bara den som spelar. Ungefär 171 000 personer lever tillsammans med någon som har spelproblem, varav 82 000 är barn.

Anhöriga och närstående påverkas på olika sätt. Känslor av skuld och skam hos personer med spelproblem skadar ofta relationerna till omgivningen, till exempel när familjen, släktingar, vänner och andra i personens närhet känner sig lurade och förlorar tilltron till den som spelar.

Många drabbas ekonomiskt

Många anhöriga och närstående drabbas ekonomiskt av spelandet. Ofta lånar de ut pengar, betalar skulder, eller blir bestulna på pengar som en konsekvens av en personens spelande. En partner som har gemensam ekonomi med den som har spelproblem drabbas särskilt hårt. Även släktingar och vänner som lånar ut pengar påverkas.

Det finns en betydlig risk att arbetsgivaren drabbas av ekonomisk brottslighet när en medarbetare har spelproblem.

Definitioner av spelproblem

Flera olika termer och begrepp används; spelproblem, spelmissbruk, spelberoende, hasardspelssyndrom, problemspelande, riskabelt spelande och överdrivet spelande. De olika begreppen avser ofta olika saker, men de används också olika beroende på sammanhang.

Spelproblem

Spelproblem är ett samlingsbegrepp som beskriver de negativa sociala, ekonomiska eller hälsomässiga konsekvenser som spel om pengar kan få.

Spelmissbruk

Spelmissbruk saknar en formell definition men används ofta för att beskriva negativa konsekvenser av spel. Begreppet missbruk används främst inom socialtjänsten, men används både i socialtjänstlagen, SoL och i hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Ofta syftar missbruk på de negativa sociala konsekvenserna för en individ, medan beroende beskriver de negativa biologiska och medicinska aspekterna.

Spelberoende/Hasardspelssyndrom

Spelberoende betyder att problemen är så allvarliga att det kan vara ett kliniskt beroende. Spelberoende är en specifik diagnos, till exempel i officiell svensk hälso- och sjukvårdsstatistik som använder sig av WHO:s diagnossystem ICD-10.

Hasardspelssyndrom är den (nya) psykiatriska diagnosen för spel om pengar enligt DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders) Hasardspelssyndrom och spelberoende används i princip på samma sätt.
(Källa: Socialstyrelsen/Kunskapsguiden.se)

Hjälp för att hantera spelberoende på arbetsplatsen

Har du som chef misstankar att någon av dina anställda har spelproblem eller är spelberoende? Eller ligger du själv i riskzonen? Alna Sverige har tagit fram verktyg och checklistor för att hantera situationen.

År 2012 fick Alna uppdraget av Folkhälsomyndigheten att sprida kunskap om spel och spelproblem på arbetsplatsen samt att ta fram verktyg för att praktiskt hantera frågan. Läs pressmeddelande

Ladda hem rapporten: Rapport från projektet "Spelförebyggande insatser för arbetslivet" 2012-2015, Slutrapport. 139 sidor (innehåller även de två nedanstående verktygen)

• Checklista för chefer för att hantera spelproblematik.
  Klicka här för att ladda hem pdf
   
• Mall för arbete med spel och spelproblematik på arbetsplatser. Klicka här för att ladda hem pdf.

Konferens om spel och spelproblem på arbetsplatsen

Alna Sverige genomförde en konferens den 14 okt 2015 i Stockholm om spel och spelproblem på arbetsplatsen där resultat och verktyg från projektet redovisades.
Se filmerna från konferensen "Spel och spelproblem på arbetsplatsen"

-----------------------------------------------------------------------------------
För mer information om projektet, kontakta:

Ingela Eriksson, informationsansvarig, tel 070 776 44 50, ingela.eriksson(at)alna.se